sherpa-header_mobile
loading...

Sherpa Management brinner för att se människor och verksamheter att växa. Vi följer våra uppdragsgivare genom stora strategiskiften och verksamhetsförändringar där varje uppdrag är unikt. Vi jobbar nära ledning och medarbetare på olika nivåer genom hela förändringsarbetet för att uppnå hållbara resultat.

Vår drivkraft är att skapa ett bättre samhälle. Det gör vi genom att ta vara på individers kompetens och utveckla företag och dess verksamheter. Vi är till för företag som söker förnyelse, förbättring och som vill nå nya mål och möjligheter.

VI SÖKER MEDARBETARE.

Sherpa Management AB är en liten och personlig, men även en stark och drivande konsultverksamhet.
Vi bistår ledande befattningshavare på deras väg att utveckla sin verksamhet.

Vår passion är att se organisationer och individer utvecklas och därmed bidra till ett bättre samhålle.

NYHETER!

Företagsbanner
På vår nyhetssida kan du följa våra senaste inlägg gällande branschen och omvärldsbevakningen.

2015 > 08

Denna gång reflekterar vi kring begreppet disruptiva affärsmodeller inom både offentlig och privat sektor, och kanske allra mest intressant är när det uppstår nya gemensamma affärsmodeller mellan offentlig och privat sektor för att skapa ett större värde för kunden.
Har man affärsmodeller i offentlig sektor? Det är en relevant frågeställning som vi tycker det finns ett enkelt svar på. Självklart har man – eller bör man ha - en affärsmodell även för verksamhet inom offentlig sektor. En affärsmodell handlar inte om att tjäna pengar, utan om hur man skapar kundvärden. Det innebär att både privata, offentliga och ideella organisationer måste tänka igenom sina affärsmodeller. Detta blir extra intressant i den värld som vi nu befinner oss i där vi i större utsträckning vandrar över gränserna mellan det privata och det offentliga. Samarbetet ökar med det privata och det offentliga, det är ett mycket större fokus på att se på frågeställningarna ur kundens perspektiv och fundera på vilket problem det är kunden behöver hjälp med och hur man kan samverka mellan olika parter för att lösa detta problem. Givetvis innebär ökad samverkan många utmaningar i form av att komma överens om vem som är ansvarig för en tjänst som är sammansatt av av tjänster från olika privata och offentliga aktörer. Vilket varumärke är det som ska exponeras? Vem ringer man till när man inte är nöjd? Vem är ytterst ansvarig? Vad innebär detta ur ett konkurrens perspektiv?

Dessa nya affärsmodeller som dyker upp, där samverkan är en av nyckelbegreppen skapar en ny spännande verklighet. Det ställer  krav på att sätta sig in i och förstå vad kunder i flera led har för behov, vad är det för utmaningar som behöver lösas och hur kan vi kombinera olika tjänster och produkter för att lösa detta. Vilka nya allianser vi måste forma, hur kan vi addera mervärde genom att knyta ihop befintliga produkter och tjänster med helt nya aktörer, och hur kan vi dra nytta av kraften i digitaliseringen för att skapa ytterligare mervärden i våra produkter och tjänster.

Vi ser för närvarade massvis med exempel på dessa nya så kallade disruptiva affärsmodeller, favoritexempel brukar vara AirBnB, Uber, Linas Matkasse mm mm. Alltså affärsmodeller som kombinerar olika saker för att lösa ett kundbehov på ett nytt sätt. I många fall handlar det om att kombinera befintliga tjänster med nya tekniska och digitala möjligheter.

Vad kan vi då se komma i framtiden? Vad innebär det att allt fler bär en klocka på armen som har allt fler sensorer och vet allt mer om oss som individer, att den klockan kanske vet mer om vårt hälsotillstånd än vad sjukhusen vet och att den informationen samlas in av en privat aktör. Hur kan man skapa nya affärsmodeller för att med hjälp av den informationen i kombination med allt mer avancerad utrustning på sjukhusen skapa helt nya erbjudanden inom hälsa och sjukvård till förmån för oss som individer? Detta är ytterligare ett område där det krävs att vi vågar knyta samman information mellan olika aktörer till förmån för att skapa nya affärsmodeller med ett större värde för oss som individer. 

Läs hela inlägget »

Att använda kraften av massorna har blivit oerhört mycket enklare i och med den ökade digitaliseringen och internet. Antalet området som vi idag ser växa fram som olika former av CrowdX ("Crowd-någonting”) ökar hela tiden. Under Almedalsveckan kunde vi konstatera att det pratades om åtminstone CrowdFunding, CrowdLending, CrowdSharing, CrowdSourcing, CrowdSimulation,CrowdAnalysis mm. Alla olika varianter på "Crowd" handlar om att dra nytta av eller påverka en mängd människor som en sammanhållen grupp.

CrowdX är spännande ur ett affärsutvecklingsperspektiv. Genom att dra nytta av individernas kraft och samla dessa till en större massa kan man på ett enkelt sätt skapa något stort utan att vara tvungen att bygga upp en stor organisation inom ramen för t ex ett företag. CrowdFunding var ett område som var tidigt ute där man skapa en mötesplats för entreprenörer som behövde kapital till sina affärsidéer och personer som ville investera sitt kapital i spännande idéer istället för att ha pengarna på banken. Antalet aktörer inom detta område har exploderat både i Sverige och internationellt.

Området CrowdLending är nyare men ett antal aktörer har börjat dyka upp här. Affärsidén är densamma som för CrowdFunding men det handlar i större utsträckning om rena låneerbjudanden till oftast mindre företag som tex vill expandera sin verksamhet. CrowdLending-modellerna står utanför Finansinspektionens kontroll eftersom de inte är vare sig en bank eller ett hypoteksinstitut. Aktörerna förmedlar bara en kontakt mellan den som vill låna och de som vill låna ut, men håller ingen egen kredit. Även inom detta område krävs det att lagstiftningen kommer ikapp dessa nya affärsmodeller.

Ett spännande område inom CrowdX handlar om CrowdInnovation. Några få av de talare vi lyssnade på tog upp detta i Almedalen men de som vi pratade med kring detta område höll med om att det är ett spännande område. CrowdInnovation handlar om att dra nytta av den stora massans kraft för att utveckla eller förverkliga en idé. Vi ser idag initiativ som dyker upp både för att globalt publicera idéer och be om återkoppling kring hur en idé kan förbättras men också olika sajter som helt enkelt publicerar idéer helt fritt som andra kan göra om till sina och förändra eller helt enkelt bara förverkliga. Även stora och etablerade företag har idag börjat dra nytta av olika CrowdInnovation funktioner för att lösa problem som de egna ingenjörerna inte kan lösa, och istället dra nytta av tusentals ingenjörer över hela värden och deras idéer kring hur ett problem kan lösas.

Börjar man lägga samman olika typer av CrowdX funktioner kan man bygga hela företag utan att ha speciell många anställda, men ändå ha tillgång till en enorm samlad kompetensbas. Att dra nytta av olika former av CrowdX funktioner kan också handla om att dra nytta av kraften i den egna organisationen, att skapa plattformen för hur den egna organisationen kan vara med och bidra i innovations och affärsutvecklingsprocessen. Detta har också visat sig ha ett stort värde i och med att medarbetarna känner ett mycket större engagemang för det egna företaget.

Vi pratar gärna vidare med dig kring hur ditt företag kan dra nytta av olika CrowdX funktioner i er affärsmodell.

Läs hela inlägget »

Från B2C till H2H vad innebär det. Dags för vår fjärde reflektion från Almedalen!

På ett par år har begreppet delningsekonomi fått fäste i vår vardag. I Almedalen kunde vi höra om dess framsteg i olika seminarier och paneldiskussioner. Uppskattningar visar att delningsekonomin - dvs. privatpersoner som med hjälp av nättjänster väljer att byta tjänster eller hyra produkter av varandra istället för att själva köpa in och äga dem - idag har ett värde om cirka 26 miljarder kronor, och att den över en tioårsperiod kommer mer än tiodubblas till uppskattningsvis 335 miljarder dollar år 2025. Att säga hur snabb utvecklingen blir är självklart svårt. Delningsekonomin bygger på CrowdSharing och CrowdX–trenden, som vi fortfarande bara är i början av. Bland de mest kända plattformarna för delningstjänster just nu är AirBnB, Uber, och Taskrabbit. Fler stora följer med säkerhet med tiden och blir en del av våra dagliga vanor.

Att vi hyr eller lånar produkter av varandra, eller för den delen köper tjänster av varandra som privatpersoner, är förvisso inte något nytt. Tjänster och gentjänster har ju alltid funnits. Och även för ett halvt decennium sedan var det vanligt att man hyrde sommarhus av varandra, att man lånade kompisens bil eller grannens verktyg.  Men det handlade ofta om ett spontant (dvs. inte systematiskt) lånande, vid behov och i direkt geografisk närhet eller ett utbyte med nära och kära. Och var det längre bort så var det kanske per annons i tidningen eller på den lokala anslagstavlan. Hade man tur fick man ett bra tips - men knappast en strukturerad ”rating” som på det sätt som vi vant oss vid idag.

Idén om att dela är lika enkel som genialisk. Hur många är vi inte som i sommartid har gått förbi en båtbrygga och slagits av hur stort investerat kapital som där ligger för ankar? Eller sett villaområden som står snart sagt tomma, när familjer flyttar ut på landet. Så varför har vi - trots ett ökande miljömedvetande - inte delat mer än vi har gjort under de senaste decennierna? Och varför står fortfarande så många hus tomma, och varför låter så många båtägare fortfarande snäckorna växa på båtbotten? 

I grunden handlar det om trösklar, trösklar som i digitaliseringens tidevarv nu kan göras mindre - tillräckligt små för att starta en global trend och ge plats för en successivt ökad delning. Lättillgängliga digitala plattformar och etablerade och trovärdiga förmedlingstjänster står för systematik och tillhandahåller ett strukturkapital, som minskar både individens kostnad och risken för deltagande. Transaktionskostnaden är låg och säkerheten förhållandevis hög med en trovärdig förmedling. Skillnader mellan utbud och efterfrågan utjämnas enklare och snabbare tack vare de digitala tjänsterna.  Distributionsled försvinner och nya värdekedjor ”H2H” (Humans-to–humans) ersätter B2C. Det är en stor förändring som berör många. För såväl tillverknings- som tjänsteindustri inom exempelvis detaljhandel eller hotell, gäller det nu att noga följa utvecklingen och att anpassa sina affärsmodeller i tid. I vissa fall kan företagen till och med behöva omdefiniera sig själva och sin verksamhet till följd av konsumenternas nya agerande.

Läs hela inlägget »

Dags för vår tredje spaning kring Cirkularitet – snart en självklarhet. Vi på Sherpa drivs av en passion för framtiden, och det här tror vi är ett viktigt område för att säkerställa att vår planet har en framtid.

Under de senaste decennierna har det hållits många, stundtals heta, diskussioner mellan tillväxt- och miljöivrare. Åt vilket håll ska vi gå? Ska västvärlden satsa på industriell tillväxt, eller minska produktionen och konsumtionen till nytta för miljön? Vi konstaterar med glädje under årets Almedalsvecka att nu verkar en ny tid vara här - eller åtminstone på god väg. Vi har gått vidare från idén om ett kretsloppssamhälle in i den cirkulära ekonomins tidevarv, där affärsutveckling, tillväxt och miljövård faktiskt kan gå hand i hand. Och där det som förr var sopor och ansågs som en kostnad nu ses som en central tillgång för produktionen och har blivit en väsentlig del av de globala företagens affärsmodeller och dessutom en lönsam affär för både producent och konsument. Etik, ekonomi och teknik går äntligen åt samma håll.

En cirkulär ekonomi bygger på användning av förnyelsebara energikällor, en långtgående materialåtervinning och återanvändning, längre produktlivscykler och bättre energiutvinning. Där alla biologiska material ska vara utan miljöfarliga ämnen och lätta att kompostera. Där design av produkter utformas så att återvinning blir enkelt och tar så liten mängd energi som möjligt i anspråk. Och där man i hög utsträckning delar produktionsmedel och produkter istället för att själv äga eller sälja samma produkter. När fokus i företaget läggs på att tillhandahålla en viss funktion, snarare än en produkt, öppnas nya möjligheter för cirkularitet och så kallad delningsekonomi. Men det ställer också nya och tuffare krav på företagen att investera långsiktigt, bortom kvartalsekonomin, och att förstå vad tillhandahållande av funktionen som tjänst innebär i nya krav från kunderna.  Det blir också mycket viktigt att kunna bygga och behålla långsiktiga goda relationer med både kunder och leverantörer, genom hela cirkeln.

Drivkrafterna bakom utvecklingen av en cirkulär ekonomi är två: å ena sidan ökade råvarupriser och kostnader för produktionen, och å andra sidan ett allt större direkt och indirekt tryck från konsumenter på miljövänliga produkter och en miljövänlig produktion. Det, tillsammans med inte minst en långtgående digitalisering på många områden, forskning och utveckling kring återvinning och energi, har lagt grunden för de spännande möjligheter som finns inom området idag. Kommer cirkulär ekonomi att bli verklighet? Ja, chansen är stor. Gårdagens linjära ekonomi, med ständigt nya uttag av råvaror, produktion, konsumtion och ett produktions- och konsumtionsavfall som markerar linjens slut, är helt enkelt inte kompatibelt med faktumet att vi har en ständigt ökande befolkning, ändliga resurser och ökade produktionskostnader. Sverige ligger långt framme och använder nu sina goda möjligheter inom återvinning som en konkurrensfördel gentemot andra länder. Men trenden är global, och många andra länder nosar oss i nacken. 

Ser man kunskap som en resurs som också ska återvinnas, vilket faktiskt också är en del av resonemanget kring cirkulär ekonomi, är vi som konsulter som delar och förmedlar kunskaper mellan företag, myndigheter och andra organisationer kanske redan en del av ett ekosystem och en cirkulär modell. Och det är vi såklart stolta och glada för. Vi ser också hur vårt arbete med affärsutveckling i en digital ekonomi, med nya affärsmodeller, ökad samverkan och helhetsperspektiv, främjar cirkularitet och långsiktig hållbarhet. Vi på Sherpa applåderar den cirkulära ekonomins intåg, och hoppas att nästa samhälleliga nollvision ska bli en nollvision för sopor – ZeroWaste.

Läs hela inlägget »

Här kommer vår andra reflektion från Almedalen 2015 kring digitaliseringen - ett hett ämne under Almedalssolen!
Piller som vi sväljer och som kommunicerar med en app i mobilen för att kunna spåra effekterna av medicinen och hur individen tar upp och reagerar på ett läkemedel. Tekniken har funnits ett antal år och nu har det också godkänts av FDA (U.S. Food and Drug Administration). För bara något år sedan kändes detta som total science fiction men idag är det verklighet. Just detta är ett av många bra exempel på hur digitaliseringen fullkomligen har exploderat inom alla olika typer av verksamhetsområden. Denna explosion märktes tydligt i Almedalen i år. För två år sen var det nästan ingen som pratade om digitaliseringen, möjligen några seminarier för de riktigt inbitna. Förra året började vi se att fler pratade om det som något som skulle komma, och i år pratades det om digitaliseringen som en av de absolut största utmaningarna och möjliggörarna. Vi kunde konstatera att i år pratade verkligen alla  - politiker, industriledare och ledare inom offentlig sektors alla verksamhetsfält – om digitaliseringen.

Vi kunde samtidigt konstatera att ordet ”digitalisering" används olika. För några används det fortfarande som ett begrepp för att man tillhandahåller sin information digitalt, och kanske att man har tjänster i form av appar och webb tjänster - ett synsätt som vi tror är alldeles för smalt. För andra handlar det om ett helt nytt sätt att betrakta hela sin affärsmodell och det erbjudande man har till sina kunder, ett synsätt som vi tror är helt nödvändigt. 

Det vi ser är inget mindre än en digital revolution. För oss som arbetar med att hjälpa företag och organisationer att förstå konsekvenserna för företagens framtida affärsmodeller har det länge varit en viktigt faktor när vi utmanar framtidsbilden av en verksamhet, och vi ser mycket positivt på att det nu är på agendan hos de flesta. Samtidigt är vi övertygade om att man måste se hela bilden, och inte tro att man har löst det där med digitaliseringen genom att erbjuda sina tjänster i en app eller på webben, utan det handlar om att belysa hela affärsmodellen för att se hur digitaliseringen slår på hela erbjudandet.

Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer om hur vi kan hjälpa er verksamhet i en digital (r)evolution.

Läs hela inlägget »

kontakt.

Sherpa Management AB
Engelbrektsplan 2, 3 tr
114 34 Stockholm
info@sherpamanagement.se
Orgnr: 556935-5570