sherpa-header_mobile
loading...

Sherpa Management brinner för att se människor och verksamheter att växa. Vi följer våra uppdragsgivare genom stora strategiskiften och verksamhetsförändringar där varje uppdrag är unikt. Vi jobbar nära ledning och medarbetare på olika nivåer genom hela förändringsarbetet för att uppnå hållbara resultat.

Vår drivkraft är att skapa ett bättre samhälle. Det gör vi genom att ta vara på individers kompetens och utveckla företag och dess verksamheter. Vi är till för företag som söker förnyelse, förbättring och som vill nå nya mål och möjligheter.

VI SÖKER MEDARBETARE.

Sherpa Management AB är en liten och personlig, men även en stark och drivande konsultverksamhet.
Vi bistår ledande befattningshavare på deras väg att utveckla sin verksamhet.

Vår passion är att se organisationer och individer utvecklas och därmed bidra till ett bättre samhålle.

NYHETER!

Företagsbanner
På vår nyhetssida kan du följa våra senaste inlägg gällande branschen och omvärldsbevakningen.

2015

2015 blev ett intensivt år för oss på Sherpa Management. Vi har fått möjlighet att jobba tillsammans med våra kunder i ett antal spännande projekt med fokus på att skapa värde för deras kunder och organisationer. 
Vi på Sherpa drivs av en passion för framtiden och vi tror på att identifiera och få fram kraften i en organisation genom att engagera medarbetarna och bygga starka team som arbetar tillsammans mot gemensamma mål.
Vi vill passa på att önska alla kunder och partners en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Vi ser fram mot ett riktigt spännande 2016 tillsammans!

Läs hela inlägget »

Almedalsveckan börjar nu kännas avlägsen och vi rundar av våra reflektioner med den sista i vår serie om 10 heta områden från Almedalen. 

Begreppet Industri 4.0 myntades i Tyskland redan för ett antal år sedan. Under årets Almedalsvecka gick begreppet som en röd tråd genom alla diskussioner inom industrisektorn.

Den industriella revolutionen började med ångmaskinen, sen kom elektriciteten och elektroniken. Nu är det dags för den fjärde vägen och då handlar det om den smarta och uppkopplade revolutionen. Tyskland är extremt beroende av sin tillverkande industri och för dom har Industri 4.0 blivit något av ett prestigeprojekt där man från regeringens sida investerar stora summor för att skapa världens bästa industriella plattform. 

Vad handlar då Industri 4.0 om. Enkelt kan man säga att det handlar om att kombinera den snabba digitalisering som sker med den klassiska tillverkande industrin och till det koppla ett ökat tjänsteerbjudande. I första hand vad gäller hur fabrikerna fungerar men lika viktigt tycker vi är de produkter och tjänster som man tillhandahåller. Ur ett affärsmodellsperspektiv så handlar det både om det erbjudande man skapar till kunderna såväl som på de egna förmågorna och de resurser man behöver i sin tillverkning.

Om vi börjar med det klassiska interna perspektivet så handlar det om att i större utsträckning dra nytta av den moderna tekniken inom robottillverkning, 3D skrivare, intelligenta material och artificiell intelligens och framförallt de möjligheter som uppstår när dessa olika saker börjar kombineras. Idag bygger man smarta fabriker där man på kort tid kan ställa om produktionen utan att olika system behöver programmeras om och anpassas för den nya produkten som ska tillverkas. Det går ut på att man kombinerar olika delar där varje del har tydliga gränssnitt som går att kombinera med andra delar och därigenom skapa en ny helhet. En grund för detta är givetvis att man kan definiera en standard som kan följas för att olika delar ska kunna kombineras.

Går vi vidare och tittar ur ett kundperspektiv så handlar det om att de produkter som tas fram blir intelligenta på ett helt nytt sätt, här handlar det inte bara om att bilarna blir uppkopplade, att skrivarna beställer egna reservdelar osv. Det vi nu ser händer är att materialet i sig är intelligent och kan berätta om sin egen status. Vi kommer att se järnvägsspår som själva vet när dom är slitna eller som själva kompenserar för olika temperaturer, komponenter som vet om dom behöver bytas ut osv. 

Vi ser en explosion vad gäller mängden sensorer runt omkring oss, här är också givetvis en utmaning att få alla dessa sensorer att kommunicera med varandra på ett enhetligt sätt så att man kan dra nytta av informationen. En utmaning är också säkerheten i kommunikationen mellan de olika komponenterna, man kan föreställa sig ett visst kaos om man kan börja ”hacka” sig in direkt i ett material och påverka dess funktion.

Vi diskuterar gärna vidare med dig och ditt företag om hur du kan dra nytta av den utvecklings om nu sker inom detta område.

Läs hela inlägget »

För många är molnbaserade affärsmodeller lika luddiga som dess namne på himlen. Det är lätt att tro att molnbaserade affärsmodeller bara handlar om teknik och infrastruktur men det kunde inte vara mer fel i dagsläget. Molntjänster kan, för den som arbetar strategiskt med dem, driva fram både nya affärer och nya sätt att jobba. Ja, faktum är, att framväxten av montjänster utgör en viktig frontlinje i den digitala revolution som vi nu befinner oss i.

 Under Almedalsveckan dök det med jämna mellanrum upp diskussioner kring molnbaserade tjänster. Det finns nästan lika många definitioner som det finns personer som pratar om molntjänster och molnlösningar. I sin enklaste form kan man prata om tre typer av molntjänster: Software as a Service (SaaS), Platform as a Service (PaaS) eller Infrastructure as a Service (IaaS). Men en strategisk diskussion om användning av molntjänster börjar inte i de tekniska lagren. Om man istället tar sin utgångspunkt i kundernas behov och hur man som företag eller organisation möter det behovet med ett starkt erbjudande, kan man sen fundera på hur man kan dra nytta av olika typer av molnbaserade tjänster för att bygga samman en komplett affärsmodell.

 Vilka nyttor kan man då nå med molntjänster? undrar du kanske. Det som oftast nämns är kostnadseffektiviteten och flexibiliteten som dessa stora och enkelt skalbara tjänster innebär. Men minst lika viktigt ur ett affärsmässigt perspektiv är att du genom att använda nya molnlösningar kan ta del av nya, innovativa tjänster som din egen verksamhet inte hade mäktat med att ta fram själv, eller annars med en helt annan ”time to market”. Värdet av erbjudandet för dina kunder ökar och ditt företags marknadsposition stärks.

 Ytterligare en positiv aspekt av molntjänster är att de faktiskt kan öka säkerheten jämfört med om du utvecklat och förvaltat tjänsten i din egen organisation. En högre säkerhet är såklart inte given utan beror på leverantören, tjänsten och det aktuella SLA:et, men det är inte otroligt att du t.ex. kan öka din tjänsts tillgänglighet när du går in i en molntjänst. Och ju mer av era affärer och kundinteraktioner som sker över Internet, desto viktigare blir det som bekant att ha öppet 24/7.

 Idag är det möjligt att bygga upp ett företags affärslösningar och kunderbjudanden genom att kombinera olika typer av molnbaserade tjänster, som i sig är helt oberoende men som tillsammans utgör en komplett affärsmodell. Delar kan utgöras av publika molntjänster, t.ex. där behovet kan lösas med standardiserade tjänster som erbjuder kostnadseffektiva leveranser med stora skalfördelar. Andra delar av verksamheten som t.ex. är känsligare eller ställer andra typer av särskilda krav kan levereras genom privata moln eller s.k. partnermoln där man går ihop med andra aktörer som har samma typ av krav.

 Att bygga denna typ av sammansatta molnbaserade lösningar innehåller givetvis många olika typer av utmaningar. Efter att man har identifierat nyttorna för kunder och verksamhet, blir den första frågan att ställa sig i vilken utsträckning man kan lägga sin information i molnet. Är man aktiv inom offentlig sektor måste man säkerställa hur informationen hanteras för att säkerställa att man uppfyller de lagar som gäller för informationshanteringen. Även för privata företag blir det givetvis oerhört viktigt att säkerställa säkerheten kring informationen när man kombinerar olika leverantörer och leveranssätt.

 Fördelarna med molnbaserade lösningar  är många. Man kan dra nytta av en skalbarhet som om man skulle försöka skapa motsvarande själv nästan blir ofattbart kostsam, och man kan dra nytta av kompetens och utveckling på ett helt annat sätt.  Hela affären påverkas. Därför är också en organisations strategi för användning av molntjänster en fråga för det högsta ledningsrummet.

 Ta gärna kontakt med oss på Sherpa Management om du vill diskutera hur du kan dra nytta av olika typer av molnbaserade tjänster och hur din affärsmodell kan vidareutvecklas för att stärka erbjudandet till dina nuvarande eller potentiella kunder.

Läs hela inlägget »

De barn som föds idag kommer troligen inte tillåtas att köra sin egen bil i tätbebyggda områden. Vi har redan idag bilar som rullar på våra gator och som helt och hållet styrs av datorer med hjälp av ett stort antal sensorer. Skadefrekvensen är avsevärt lägre än för bilar som körs av människor, varför skulle vi då i framtiden låta en människa, som uppenbarligen är sämre, köra  en bil och därmed riskera att fler personer skadas i trafiken.

Automatisering har länge handlat om att automatisera manuellt arbete i tillverkningsindustrin med hjälp av datorer och robotar. I många fall har det handlat om att låta robotarna ta över arbetsuppgifter som är monotona eller farliga och låta datorerna utföra arbete som tidigare har utförts manuellt av personer men som datorer med viss programmerad logik kan göra istället. Nu börjar dock en helt annan sort automatisering och robotisering att dyka upp. Vi ser idag programvaror och system som är baserade på artificiell intelligens (AI) som kan lära sig genom att lyssna på hur tex en handläggare i en kundtjänst löser olika ärenden och som därigenom bygger upp sin egen kunskapsbas och som sedan själv kan börja besvara kundernas frågor. Vi ser system som kan läsa in enorma textmassor i form av manualer och handledningar och med detta som bas svara på avancerade frågeställningar kring olika former av produktionsproblem inom tex industrin eller sjukvärden och ge både snabbare och mer korrekta svar än vad en människa kan klara av. 

Ett annat område som exploderar är den mängd sensorer som idag finns runt omkring oss. Idag har vi vant oss vid sensorer i klockor, telefoner och datorer. I framtiden kommer det även att sitta sensorer i icke digitala produkter som kläder, färg, glas, metall osv. När alla dessa olika sensorer börjar lagra information och den informationen sedan kan samlas in och analyseras så finns det nästan ingen begränsning i vad som går att få reda på. Kombinerar vi detta med system baserade på artificiell intelligens får vi en både fascinerande men kanske också skrämmande bild av framtiden. Vad händer när vi i framtiden inte en behöver ringa till sjukvårdsupplysningen för att beskriva våra problem och få hjälp av en sjuksyster utan våra olika sensorer har redan känt av att något är fel och skickat över den nödvändiga informationen till ett sjukvårdsystem i vår personliga digitala assistent, och där assistenten i sin tur fattat ett antal beslut utifrån detta och bokat in oss på operation eller rehabilitering dit vår självkörande bil kört oss. Hur förändrar detta vårt sätt att leva och tänka?

Det väcks idag en hel del farhågor kring denna utveckling. Kända forskare varnar för att det också finns negativa konsekvenser som vi måste vara medvetna om. Den kända fysikern Stephen Hawking och elbilstillverkaren Teslas grundare är två av personerna bakom organisationen The Future of Life Institute som arbetar med att minimera risker som hotar mänskligheten, främst från artificiell intelligens.

Givetvis har robotisering och artificiell intelligens en enorm påverkan på ett företags affärsmodell. Det gäller att analysera inom vilka områden som man kan dra nytta av automatiseringen och robotiseringen och också analysera vad det innebär ur ett konkurrensperspektiv, och hur man ska förhålla sig till vad gör andra aktörer gör inom detta område. Nya spännande frågeställningar dyker upp. Om vi inte behöver använda vår mänskliga energi eller vår egen tankeförmåga till en rad tjänster som vi idag producerar – vad ska vi då lägga den på istället? Vilka högre, nya värden kan vi jobba med att skapa, och på vilka nya områden? Här har utvecklingen har bara börjat.

Läs hela inlägget »

Vi håller i sommaren även om det slagit om till höst utanför. Denna gång en reflektion från Almedalen kring innovation och affärsutveckling.
För oss som arbetar med att hjälpa offentliga och privata verksamheter att utveckla sin verksamhet och skapa en mer innovativ affärs- och verksamhetsutveckling var det givetvis extra positivt att innovationer och även affärsutveckling var områden som diskuterades mycket i Almedalen. Vi har länge pratat om att även offentliga aktörer måste tänka affärsmodeller och affärsutveckling, och under årets Almedalsvecka var det många om höll med oss i det resonemanget och många talare som också lyfte fram vikten av detta. För femton år sedan var begreppet ”kund” tabu inom offentliga verksamheter. Idag är det legio. Lika självklart tror vi att ordet ”affär” är för alla offentliga verksamheter om några år. Kanske tidigare än man kan tro. ”Affären” är ju det sätt på vilket vi skapar ett värde för mottagaren, och det är lika aktuellt oavsett bransch, privat eller offentlig verksamhet.

Innovation har varit ett populärt ord i många år, nästan på gränsen till uttjatat. Dock är det viktigt att komma ihåg att även om man kan känna att det är uttjatat så är det ett av grundfundamenten i affärsutvecklingen och därmed en kritisk framgångsfaktor för en organisations överlevnad. En organisation som inte tar sin innovationsprocess och affärsutvecklingsprocess på allvar kommer oundvikligen i förlängningen att fallera. Det gäller också myndigheter, som annars kan se sin verksamhet läggas ner eller kanske läggas ihop med annan verksamhet, kanske i en annan myndighet. 

Det är glädjande att representanter från offentlig sektor numera pratar om kunder, erbjudanden och affärsmodeller i allt större utsträckning. Vi vill faktiskt gå så långt som att säga att det är viktigt för Sverige att så sker. Under Almedalsveckan hade vi många diskussioner kring vikten av att skapa en effektiv arena för affärsutveckling i organisationen så att man drar nytta av hela organisationens kraft och får olika delar av organisationen att prata samma språk och dela en gemensam framtidsbild som gör att man i det dagliga kan vara med och utveckla hela verksamheten åt samma håll. Var du inte där, får du gärna kontakta oss för att prata kring din organisations affärsutmaningar.

Ett aktuellt exempel på nya affärsmodeller och hur de kan påverka och utmana andra verksamheter finns i den finansiella sektorn där vi ser nya företeelser som tex den nya valutan BitCoin dyka upp. BitCoin har många likheter med en traditionell valuta, men med dess konstruktion som inte kräver någon bank utmanar den själva fundamentet i bankernas affärsmodell. Idag representerar den en försvinnande liten del av det monetära systemet. Men vad händer när den och liknande produkter växer sig större? Och vad innebär det ur ett legalt perspektiv med en valuta som är oerhört svår att spåra? Redan idag används BitCoin inom den kriminella värden för att undvika de lagkrav som byggts in i det vanliga finansiella system. Detta ställer krav på bland annat Finansinpektionen att hantera motsvarande krav på dessa nya kryptobaserade valutor. 

Läs hela inlägget »

Denna gång reflekterar vi kring begreppet disruptiva affärsmodeller inom både offentlig och privat sektor, och kanske allra mest intressant är när det uppstår nya gemensamma affärsmodeller mellan offentlig och privat sektor för att skapa ett större värde för kunden.
Har man affärsmodeller i offentlig sektor? Det är en relevant frågeställning som vi tycker det finns ett enkelt svar på. Självklart har man – eller bör man ha - en affärsmodell även för verksamhet inom offentlig sektor. En affärsmodell handlar inte om att tjäna pengar, utan om hur man skapar kundvärden. Det innebär att både privata, offentliga och ideella organisationer måste tänka igenom sina affärsmodeller. Detta blir extra intressant i den värld som vi nu befinner oss i där vi i större utsträckning vandrar över gränserna mellan det privata och det offentliga. Samarbetet ökar med det privata och det offentliga, det är ett mycket större fokus på att se på frågeställningarna ur kundens perspektiv och fundera på vilket problem det är kunden behöver hjälp med och hur man kan samverka mellan olika parter för att lösa detta problem. Givetvis innebär ökad samverkan många utmaningar i form av att komma överens om vem som är ansvarig för en tjänst som är sammansatt av av tjänster från olika privata och offentliga aktörer. Vilket varumärke är det som ska exponeras? Vem ringer man till när man inte är nöjd? Vem är ytterst ansvarig? Vad innebär detta ur ett konkurrens perspektiv?

Dessa nya affärsmodeller som dyker upp, där samverkan är en av nyckelbegreppen skapar en ny spännande verklighet. Det ställer  krav på att sätta sig in i och förstå vad kunder i flera led har för behov, vad är det för utmaningar som behöver lösas och hur kan vi kombinera olika tjänster och produkter för att lösa detta. Vilka nya allianser vi måste forma, hur kan vi addera mervärde genom att knyta ihop befintliga produkter och tjänster med helt nya aktörer, och hur kan vi dra nytta av kraften i digitaliseringen för att skapa ytterligare mervärden i våra produkter och tjänster.

Vi ser för närvarade massvis med exempel på dessa nya så kallade disruptiva affärsmodeller, favoritexempel brukar vara AirBnB, Uber, Linas Matkasse mm mm. Alltså affärsmodeller som kombinerar olika saker för att lösa ett kundbehov på ett nytt sätt. I många fall handlar det om att kombinera befintliga tjänster med nya tekniska och digitala möjligheter.

Vad kan vi då se komma i framtiden? Vad innebär det att allt fler bär en klocka på armen som har allt fler sensorer och vet allt mer om oss som individer, att den klockan kanske vet mer om vårt hälsotillstånd än vad sjukhusen vet och att den informationen samlas in av en privat aktör. Hur kan man skapa nya affärsmodeller för att med hjälp av den informationen i kombination med allt mer avancerad utrustning på sjukhusen skapa helt nya erbjudanden inom hälsa och sjukvård till förmån för oss som individer? Detta är ytterligare ett område där det krävs att vi vågar knyta samman information mellan olika aktörer till förmån för att skapa nya affärsmodeller med ett större värde för oss som individer. 

Läs hela inlägget »

Att använda kraften av massorna har blivit oerhört mycket enklare i och med den ökade digitaliseringen och internet. Antalet området som vi idag ser växa fram som olika former av CrowdX ("Crowd-någonting”) ökar hela tiden. Under Almedalsveckan kunde vi konstatera att det pratades om åtminstone CrowdFunding, CrowdLending, CrowdSharing, CrowdSourcing, CrowdSimulation,CrowdAnalysis mm. Alla olika varianter på "Crowd" handlar om att dra nytta av eller påverka en mängd människor som en sammanhållen grupp.

CrowdX är spännande ur ett affärsutvecklingsperspektiv. Genom att dra nytta av individernas kraft och samla dessa till en större massa kan man på ett enkelt sätt skapa något stort utan att vara tvungen att bygga upp en stor organisation inom ramen för t ex ett företag. CrowdFunding var ett område som var tidigt ute där man skapa en mötesplats för entreprenörer som behövde kapital till sina affärsidéer och personer som ville investera sitt kapital i spännande idéer istället för att ha pengarna på banken. Antalet aktörer inom detta område har exploderat både i Sverige och internationellt.

Området CrowdLending är nyare men ett antal aktörer har börjat dyka upp här. Affärsidén är densamma som för CrowdFunding men det handlar i större utsträckning om rena låneerbjudanden till oftast mindre företag som tex vill expandera sin verksamhet. CrowdLending-modellerna står utanför Finansinspektionens kontroll eftersom de inte är vare sig en bank eller ett hypoteksinstitut. Aktörerna förmedlar bara en kontakt mellan den som vill låna och de som vill låna ut, men håller ingen egen kredit. Även inom detta område krävs det att lagstiftningen kommer ikapp dessa nya affärsmodeller.

Ett spännande område inom CrowdX handlar om CrowdInnovation. Några få av de talare vi lyssnade på tog upp detta i Almedalen men de som vi pratade med kring detta område höll med om att det är ett spännande område. CrowdInnovation handlar om att dra nytta av den stora massans kraft för att utveckla eller förverkliga en idé. Vi ser idag initiativ som dyker upp både för att globalt publicera idéer och be om återkoppling kring hur en idé kan förbättras men också olika sajter som helt enkelt publicerar idéer helt fritt som andra kan göra om till sina och förändra eller helt enkelt bara förverkliga. Även stora och etablerade företag har idag börjat dra nytta av olika CrowdInnovation funktioner för att lösa problem som de egna ingenjörerna inte kan lösa, och istället dra nytta av tusentals ingenjörer över hela värden och deras idéer kring hur ett problem kan lösas.

Börjar man lägga samman olika typer av CrowdX funktioner kan man bygga hela företag utan att ha speciell många anställda, men ändå ha tillgång till en enorm samlad kompetensbas. Att dra nytta av olika former av CrowdX funktioner kan också handla om att dra nytta av kraften i den egna organisationen, att skapa plattformen för hur den egna organisationen kan vara med och bidra i innovations och affärsutvecklingsprocessen. Detta har också visat sig ha ett stort värde i och med att medarbetarna känner ett mycket större engagemang för det egna företaget.

Vi pratar gärna vidare med dig kring hur ditt företag kan dra nytta av olika CrowdX funktioner i er affärsmodell.

Läs hela inlägget »

Från B2C till H2H vad innebär det. Dags för vår fjärde reflektion från Almedalen!

På ett par år har begreppet delningsekonomi fått fäste i vår vardag. I Almedalen kunde vi höra om dess framsteg i olika seminarier och paneldiskussioner. Uppskattningar visar att delningsekonomin - dvs. privatpersoner som med hjälp av nättjänster väljer att byta tjänster eller hyra produkter av varandra istället för att själva köpa in och äga dem - idag har ett värde om cirka 26 miljarder kronor, och att den över en tioårsperiod kommer mer än tiodubblas till uppskattningsvis 335 miljarder dollar år 2025. Att säga hur snabb utvecklingen blir är självklart svårt. Delningsekonomin bygger på CrowdSharing och CrowdX–trenden, som vi fortfarande bara är i början av. Bland de mest kända plattformarna för delningstjänster just nu är AirBnB, Uber, och Taskrabbit. Fler stora följer med säkerhet med tiden och blir en del av våra dagliga vanor.

Att vi hyr eller lånar produkter av varandra, eller för den delen köper tjänster av varandra som privatpersoner, är förvisso inte något nytt. Tjänster och gentjänster har ju alltid funnits. Och även för ett halvt decennium sedan var det vanligt att man hyrde sommarhus av varandra, att man lånade kompisens bil eller grannens verktyg.  Men det handlade ofta om ett spontant (dvs. inte systematiskt) lånande, vid behov och i direkt geografisk närhet eller ett utbyte med nära och kära. Och var det längre bort så var det kanske per annons i tidningen eller på den lokala anslagstavlan. Hade man tur fick man ett bra tips - men knappast en strukturerad ”rating” som på det sätt som vi vant oss vid idag.

Idén om att dela är lika enkel som genialisk. Hur många är vi inte som i sommartid har gått förbi en båtbrygga och slagits av hur stort investerat kapital som där ligger för ankar? Eller sett villaområden som står snart sagt tomma, när familjer flyttar ut på landet. Så varför har vi - trots ett ökande miljömedvetande - inte delat mer än vi har gjort under de senaste decennierna? Och varför står fortfarande så många hus tomma, och varför låter så många båtägare fortfarande snäckorna växa på båtbotten? 

I grunden handlar det om trösklar, trösklar som i digitaliseringens tidevarv nu kan göras mindre - tillräckligt små för att starta en global trend och ge plats för en successivt ökad delning. Lättillgängliga digitala plattformar och etablerade och trovärdiga förmedlingstjänster står för systematik och tillhandahåller ett strukturkapital, som minskar både individens kostnad och risken för deltagande. Transaktionskostnaden är låg och säkerheten förhållandevis hög med en trovärdig förmedling. Skillnader mellan utbud och efterfrågan utjämnas enklare och snabbare tack vare de digitala tjänsterna.  Distributionsled försvinner och nya värdekedjor ”H2H” (Humans-to–humans) ersätter B2C. Det är en stor förändring som berör många. För såväl tillverknings- som tjänsteindustri inom exempelvis detaljhandel eller hotell, gäller det nu att noga följa utvecklingen och att anpassa sina affärsmodeller i tid. I vissa fall kan företagen till och med behöva omdefiniera sig själva och sin verksamhet till följd av konsumenternas nya agerande.

Läs hela inlägget »

Dags för vår tredje spaning kring Cirkularitet – snart en självklarhet. Vi på Sherpa drivs av en passion för framtiden, och det här tror vi är ett viktigt område för att säkerställa att vår planet har en framtid.

Under de senaste decennierna har det hållits många, stundtals heta, diskussioner mellan tillväxt- och miljöivrare. Åt vilket håll ska vi gå? Ska västvärlden satsa på industriell tillväxt, eller minska produktionen och konsumtionen till nytta för miljön? Vi konstaterar med glädje under årets Almedalsvecka att nu verkar en ny tid vara här - eller åtminstone på god väg. Vi har gått vidare från idén om ett kretsloppssamhälle in i den cirkulära ekonomins tidevarv, där affärsutveckling, tillväxt och miljövård faktiskt kan gå hand i hand. Och där det som förr var sopor och ansågs som en kostnad nu ses som en central tillgång för produktionen och har blivit en väsentlig del av de globala företagens affärsmodeller och dessutom en lönsam affär för både producent och konsument. Etik, ekonomi och teknik går äntligen åt samma håll.

En cirkulär ekonomi bygger på användning av förnyelsebara energikällor, en långtgående materialåtervinning och återanvändning, längre produktlivscykler och bättre energiutvinning. Där alla biologiska material ska vara utan miljöfarliga ämnen och lätta att kompostera. Där design av produkter utformas så att återvinning blir enkelt och tar så liten mängd energi som möjligt i anspråk. Och där man i hög utsträckning delar produktionsmedel och produkter istället för att själv äga eller sälja samma produkter. När fokus i företaget läggs på att tillhandahålla en viss funktion, snarare än en produkt, öppnas nya möjligheter för cirkularitet och så kallad delningsekonomi. Men det ställer också nya och tuffare krav på företagen att investera långsiktigt, bortom kvartalsekonomin, och att förstå vad tillhandahållande av funktionen som tjänst innebär i nya krav från kunderna.  Det blir också mycket viktigt att kunna bygga och behålla långsiktiga goda relationer med både kunder och leverantörer, genom hela cirkeln.

Drivkrafterna bakom utvecklingen av en cirkulär ekonomi är två: å ena sidan ökade råvarupriser och kostnader för produktionen, och å andra sidan ett allt större direkt och indirekt tryck från konsumenter på miljövänliga produkter och en miljövänlig produktion. Det, tillsammans med inte minst en långtgående digitalisering på många områden, forskning och utveckling kring återvinning och energi, har lagt grunden för de spännande möjligheter som finns inom området idag. Kommer cirkulär ekonomi att bli verklighet? Ja, chansen är stor. Gårdagens linjära ekonomi, med ständigt nya uttag av råvaror, produktion, konsumtion och ett produktions- och konsumtionsavfall som markerar linjens slut, är helt enkelt inte kompatibelt med faktumet att vi har en ständigt ökande befolkning, ändliga resurser och ökade produktionskostnader. Sverige ligger långt framme och använder nu sina goda möjligheter inom återvinning som en konkurrensfördel gentemot andra länder. Men trenden är global, och många andra länder nosar oss i nacken. 

Ser man kunskap som en resurs som också ska återvinnas, vilket faktiskt också är en del av resonemanget kring cirkulär ekonomi, är vi som konsulter som delar och förmedlar kunskaper mellan företag, myndigheter och andra organisationer kanske redan en del av ett ekosystem och en cirkulär modell. Och det är vi såklart stolta och glada för. Vi ser också hur vårt arbete med affärsutveckling i en digital ekonomi, med nya affärsmodeller, ökad samverkan och helhetsperspektiv, främjar cirkularitet och långsiktig hållbarhet. Vi på Sherpa applåderar den cirkulära ekonomins intåg, och hoppas att nästa samhälleliga nollvision ska bli en nollvision för sopor – ZeroWaste.

Läs hela inlägget »

Här kommer vår andra reflektion från Almedalen 2015 kring digitaliseringen - ett hett ämne under Almedalssolen!
Piller som vi sväljer och som kommunicerar med en app i mobilen för att kunna spåra effekterna av medicinen och hur individen tar upp och reagerar på ett läkemedel. Tekniken har funnits ett antal år och nu har det också godkänts av FDA (U.S. Food and Drug Administration). För bara något år sedan kändes detta som total science fiction men idag är det verklighet. Just detta är ett av många bra exempel på hur digitaliseringen fullkomligen har exploderat inom alla olika typer av verksamhetsområden. Denna explosion märktes tydligt i Almedalen i år. För två år sen var det nästan ingen som pratade om digitaliseringen, möjligen några seminarier för de riktigt inbitna. Förra året började vi se att fler pratade om det som något som skulle komma, och i år pratades det om digitaliseringen som en av de absolut största utmaningarna och möjliggörarna. Vi kunde konstatera att i år pratade verkligen alla  - politiker, industriledare och ledare inom offentlig sektors alla verksamhetsfält – om digitaliseringen.

Vi kunde samtidigt konstatera att ordet ”digitalisering" används olika. För några används det fortfarande som ett begrepp för att man tillhandahåller sin information digitalt, och kanske att man har tjänster i form av appar och webb tjänster - ett synsätt som vi tror är alldeles för smalt. För andra handlar det om ett helt nytt sätt att betrakta hela sin affärsmodell och det erbjudande man har till sina kunder, ett synsätt som vi tror är helt nödvändigt. 

Det vi ser är inget mindre än en digital revolution. För oss som arbetar med att hjälpa företag och organisationer att förstå konsekvenserna för företagens framtida affärsmodeller har det länge varit en viktigt faktor när vi utmanar framtidsbilden av en verksamhet, och vi ser mycket positivt på att det nu är på agendan hos de flesta. Samtidigt är vi övertygade om att man måste se hela bilden, och inte tro att man har löst det där med digitaliseringen genom att erbjuda sina tjänster i en app eller på webben, utan det handlar om att belysa hela affärsmodellen för att se hur digitaliseringen slår på hela erbjudandet.

Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer om hur vi kan hjälpa er verksamhet i en digital (r)evolution.

Läs hela inlägget »

Här kommer vår första reflektion från Almedalen 2015 kring samverkan - något nytt under Almedalssolen?
Samverkan har under flera år varit ett återkommande tema i Almedalen. Vissa skulle kanske till och med säga att det är det mest frekvent förekommande ordet i ”dalen”. Vikten av god samverkan framhålls ofta för utbildning och forskning, i vården, för räddningsverksamheter, i integrationsarbete, inom socialförsäkringsfrågor, infrastrukturfrågor osv.  Även i år var samverkan i fokus i många tal och paneldiskussioner i Almedalen. Så vad nytt? 
Samverkan kan innebära allt från att två organisationer håller varandra informerade i en viss fråga genom bilaterala möten, till ett tätt affärssamarbete mellan aktörer i en eller flera affärsgrenar eller tjänster.  Och när det gäller innehållet i samverkan, så upplever vi nu en spännande utveckling. Samverkan är inte längre ett ”nice to have” för att hålla sig väl med sina systerverksamheter, utan ett ”need to have” för att lyckas leverera tjänster med det höga värdeinnehåll som kunderna kräver – och på sikt för att din organisation ska kunna fortleva. 

Trenden mot allt bredare och mer långtgående samverkan mellan aktörer, även över gränser man tidigare inte trodde skulle korsas, är tydlig. Vi har under en tid sett kvalificerad samverkan i OPS-lösningar, dvs offentlig-privat samverkan, på t.ex. infrastrukturområdet. Myndigheter delar viss information som kan ligga till grund för den ena eller andra myndighetens beslut. Nu går samverkansbehovet bortom investeringarna och det enkla informationsutbytet och ger istället sammansatta tjänster till kund, där löpande samverkan mellan aktörer är en förutsättning för tjänsteleveransen och där samverkan måste ske löpande och flexibelt - varje dag. Drivkraften bakom framtidens samverkan är fokus på kundens behov i olika situationer och flöden, snarare än företagets, myndighetens eller den ideella organisationens egna processer.  Parallellt med detta ger, och tillåter, digitaliseringen en allt större komplexitet, där många olika enheter på ett kostnadseffektivt sätt kan interagera och ger högre kvalitet i tjänsterna.

Vi ser som konsulter hur utifrånperspektiv ersätter tidigare inifrånperspektiv i en rasande takt. Och den offentliga sektorns alla delar, upp till högsta styrande nivå, måste följa med. Det ställs allt större krav på att information ska kunna flöda mellan aktörer – oavsett om denna information kommer från t.ex. en privat eller offentlig vårdgivare, eller är hälsodata som kunden själv har samlat in. Men räcker det med att implementera IT-system som kan kommunicera med samma språk? Knappast. Som Anders Ekholm i regeringens Digitaliseringskommission framhåller i antologin Om Sverige i framtiden krävs av framtidens komplexa system att de är självorganiserande, adaptiva och kan återkoppla. De komplexa systemen är helt enkelt mer levande. Och det i sin tur ställer helt nya krav på framtidens samverkan, långt bortom ”nice to have". Relationer ökar i betydelse. Lärande behöver plötsligt ske även utanför den egna organisationen. Nya modeller och verktyg måste utvecklas. 

Regering och riksdag har en viktig roll i följa utvecklingen och att anpassa lagar och regler så att kvalificerad samverkan i komplexa system kan komma till stånd och tillåta att värdeinnehållet i offentliga tjänster till individer och företag ökar, resurser frigörs, nya innovationer kommer till stånd, nya företag bildas, och faktiskt också att liv sparas. För myndigheter och företag är det viktigt att se över sina affärsmodeller utifrån ett kundperspektiv och att se vilken roll man ska ha i den kedja som omger kunden i olika livssituationer.  
Vi på Sherpa hoppas under andra halvan av 10-talet få se och vara med om att utveckla flera sådana spännande exempel på nya gränsöverskridande tjänster, byggda på samverkan i komplexa miljöer. 

Läs hela inlägget »
Nu har det blivit dags för oss att ta semester. Vi kan se tillbaka på en mycket intensiv vår där vi har haft förmånen att hjälpa våra kunder att utveckla sina organisationer och affärsmodeller ytterligare. Det är alltid lika kul att se vilken kraft det finns i en organisation när det blir tydligare vart man är på väg och hur man vill att den framtid man håller på och skapar ska se ut.
Vi drivs av en passion för framtiden och tror på att lyfta fram kraften i våra kunders egna organisationer för att på det sättet skapa delaktighet och få alla medarbetare att stråva mot ett gemensamt mål.
Efter sommaren blir det full fart igen, men nu en stund för återhämtning och reflektion. Hoppas ni alla får en skön sommar och hittar den inspiration som ni behöver för en aktiv höst!
Läs hela inlägget »

Efter en intensiv och mycket givande vecka har vi reflekterat kring det vi hörde, såg och diskuterade. Utifrån detta har vi satt samman vår topplista kring årets hetaste trender. I ett antal separata poster här på nyhetssidan kommer vi återkomma med våra reflektioner inom dessa områden.
De tio trender som vi tyckte var hetast detta år i Almedalen var:

  • Samverkan
  • Digitalisering
  • Cirkulära ekonomier
  • Delningsekonomi
  • Crowd-funding, -sourcing, -invention, -lending....
  • Industri 4.0
  • Disruptiva affärsmodeller
  • Innovation och affärsutveckling
  • Automatisering och robotisering
  • Molnet och affärsmodeller i molnet
Hör gärna av dig om du håller med eller har en annan uppfattning!
Läs hela inlägget »

Även detta år kommer vi att vara på plats i Almedalen för att följa utvecklingen och debatterna. Vi återkommer med våra reflektioner när vi kommer tillbaka. 

Läs hela inlägget »

Managementkonsultbolaget Ekan Management har tillsammans med Sherpa Management, som ett av tre konsultbolag, tilldelats ramavtal med Pensionsmyndigheten avseende managemenkonsulttjänster.

Upphandlingen omfattar verksamhets- och organisationsutveckling uppdelat på tjänsteområdena Verksamhetsutveckling & Strategi, Organisationsutveckling, Ekonomistyrning, och Analys. Ramavtalet sträcker sig över två år med möjlighet till förlängning på upp till två år. 

Vi är glada och stolta över att få fortsätta hjälpa Pensionsmyndigheten med att utveckla sin verksamhet.

Läs hela inlägget »

Vad krävs för att lyckas med sina strategier? Vårt sätt att se på det baseras på att hitta de riktigt framgångsrika strategierna i balansen mellan det man kan göra, det man bör göra och det man vill göra.
När vi hjälper våra kunder med deras strategiska planering och utvecklingen av deras affärsmodeller tar vi alltid med dessa olika perspektiv. Det är viktigt att bottna dessa perspektiv både för företaget som helhet med också för de personer som leder och arbetar i företaget. Det kan vara så att man som individ kan göra ett antal saker, men kanske bör göra det också utifrån ett omvärldsperspektiv men i grunden så vill man inte, och vår erfarenhet är att det då inte kommer att hända. Det kan också vara så att man har olika uppfattningar inom ledningen om vad det är som man kan - bör - vill göra.
Vad menar vi då med de olika perspektiven, vårt sätt att se på det är ungefär så här:
KAN - Det som företaget och dess individer har i form av kunskaper, kompetenser, förmågor, resurser och partnerskap. Med andra ord det som man kan göra utifrån de förutsättningar som man har.
BÖR - Påverkan från omvärlden, kan vara utifrån ägare och styrelsens önskemål, utvecklingen i samhället, konkurrenternas framsteg och andra faktorer som påverkar vad man faktiskt bör göra för att vara fortsatt framgångsrik.
VILL - Det man faktiskt brinner för och är intresserad av att åstadkomma. Det som får företaget och dess individer att kämpa på och tycka att det är riktigt kul att helgen är slut och man äntligen får gå till jobbet igen.
Sen skiljer vi på vilja och villighet, men det återkommer vi till i ett senare inlägg.

Läs hela inlägget »

Våren börjar göra sig påmind och i södra delarna av landet ser det ut att kunna bli riktigt varmt samtidigt som det i norr är fortsatt snö.
Vi vill passa på att önska alla våra kunder och samarbetspartners en riktigt härlig påsk!

Läs hela inlägget »

Sherpa Management AB inleder ett samarbete med finska Humap och är glada att nu kunna erbjuda våra kunder verktygen REAL Systems Change och Humap 361™. Verktygen bygger på forskningsbaserade metoder och ger effektivt stöd till organisationer som genomgår strategiska förändringar eller som behöver stärka det interna samarbetet och kommunikationen.

Modern produktion bygger på hög grad av specialisering. Den kräver allt mer av interaktion mellan organisationer, discipliner och människor.  Det krävs förfinade arbetsmetoder för att möta den ökade komplexiteten på ett effektivt sätt. Förmåga att ändras i takt med omvärlden kräver öppenhet, närvaro och kommunikation. Och vi vet, att den strategi som inte följs av ett effektivt förändringsarbete inte heller vinner några framgångar.

Sherpa Management är därför glada att kunna presentera ett samarbete med företaget Humap kring verktygen REAL Systems Change och Humap 361™. Finska Humap är specialiserat på förändringsledning, samarbete och lärande.

Humap 361™ (http://www.humap.com/en/humap-361/) är ett forskningsbaserat verktyg för att utvärdera relationer och bygga en grund för hållbara samarbeten och prestationer.  Till skillnad från traditionella 360-graders analyser som fokuserar på individen, erbjuder Humap 361™ en systembaserad analys som fokuserar på ledarskap, samarbete, kommunikation och kultur i hela organisationen.

Med verktyget REAL Systems Change (http://www.humap.com/en/real/) kan hela organisationen på ett enkelt och lätt sätt engageras i öppna online-diskussioner på olika teman och i olika grupperingar. Idé- och kunskapsutbytet sker snabbare, och med fler, något som passar när många människor arbetar med eller berörs av ett utvecklingsarbete. REAL är ett effektivt verktyg vid såväl affärs- och strategiutveckling som i förändringsprocesser.  

Har ditt företag eller din organisationen en utmaning i en större förändring? Ser du behov av att engagera och motivera dina medarbetare ännu mer? Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer om våra verktyg och hur Sherpa kan hjälpa er.

Läs hela inlägget »
Är det egentligen någon skillnad på kundperspektiv och kundens perspektiv?

När vi arbetar med utvecklingen av ett företags affärsmodell och speciellt vid utvecklingen av nya erbjudanden tycker vi det är viktigt att det är kundens perspektiv som är i fokus. Vi ser en skillnad i att ha ett kundperspektiv då man i det sammanhanget ofta tittar på kunden inifrån och ut, det vill säga att man betraktar kundens från det egna erbjudandet istället för att våga ta steget hela vägen ut och betrakta och analysera kunden och kundens behov och problem.

Det är en utmaning att verkligen gå fullt in i kundens situation och analysera vad det är kunden vill ha gjort och vad det är för fördelar som kunden vill uppnå, och även på djupet förstå vad det är för obehag som kunden vill undvika. 

Att ta fram tydliga beskrivningar av kundens behov och önskemål innebär att man måste studera sina kunder för att verkligen sätta sig in i deras situation. Detta kan man göra genom både kvantitativa och kvalitativa studier, genom öppna intervjuer med kunder och genom olika former av fokusgrupper och tester.

Med en hög förståelse för kundens perspektiv ökar möjligheten avsevärt att man skapar ett riktigt bra erbjudande som skapar ett högt värde för kunden.
Läs hela inlägget »

kontakt.

Sherpa Management AB
Engelbrektsplan 2, 3 tr
114 34 Stockholm
info@sherpamanagement.se
Orgnr: 556935-5570