sherpa-header_mobile

Att styra på förtroende

Mål- och resultatstyrning har under flera decennier varit det kanske vanligaste och viktigaste sättet att styra och följa upp offentliga verksamheter såväl i Sverige som i andra länder i väst. Och att mål- och resultatstyrning fortfarande har en stor betydelse i många verksamheter skriver nog de flesta av oss som jobbar i eller med offentliga verksamheter under på. Men är det alltid det bästa att mäta på? Och är det tillräckligt? 

Problemet är kanske inte att man mäter mot mål i sig, utan vilka mål det är man utgår från. Om målen sätts ensidigt kan fokus lätt bli skevt. Det gäller inte minst om målen bara sätts i kvantitativa termer.  En högskola som mäts på hur många elever som tar sig igenom kurserna med godkända betyg säger inte mycket om kvaliteten på själva undervisningen, och ger oss inte heller någon ledning i frågan om hur kunskapskraven för ett visst betyg efterlevs. Omvänt behöver inte överskott i en offentigfinansierad verksamhet automtiskt betyda att verksamheten drivs med en lägre kvalitet. Vi behöver för det mesta kompletterande mål som nyanserar bilden och belyser verksamheten från flera håll. Mål- och resultatstyrningen behöver fortsätta att analyseras och utvecklas. 

Något som har blivit allt vanligare på 2010-talet är att myndigheter i sina årliga regelringsbrev har fått inskrivet att de ska arbeta för att öka förtroendet för verksamheten hos sina kunder, dvs. hos oss medborgare och hos företag. Med anledning av detta publicerade Statskontoret förra året rapporten Att styra mot ökat förtroende - är det rätt väg? där myndigheten analyserade styrning mot ökat förtroende hos Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten.

Statskontorets rapport har nu några månader på nacken, men frågan om förtroende känns inte mindre viktig denna vår. Vi har kunnat läsa i media om tubulens inom såväl partier som när det gäller upphandlingar och förehavanden i olika offentliga verksamheter. Det talas inte sällan om att det har uppstått en "kris" i något avseende. Det blir alltmer tydligt att förtroende för offentligfinansierade verksamheter inte bara är "nice to have", eller - om man så vill - ett sätt att charma in sig hos medborgare, företag och väljare. Ett grundmurat förtroende är en viktig demokratisk grundval, inte minst när samhället står för en stor del av investeringarna och tjänsterna inom ett område. Medborgares och företags uppfattning om en verksamhets öppenhet, integritet eller etiska förhållningssätt, dess pålitlighet eller möjighet att upprätthålla vad som uppfattas som rätt eller rättvist, kan skifta relativt fort. 

På Sherpa brinner vi för att utveckla samhället och de organisationer och månniskor som arbetar med samhällsuppgifter. Därför kommer vi under detta år att komma tillbaka till frågan om förtroende, vad det innbär och hur man kan jobba med att analysera förtroendefrågor, i ett seminarium som riktar sig framför allt till personer i offentlig sektor men som är kostnadsfritt och öppet för alla.

Håll utkik i vår kalender, eller hör av dig till linda.varnestig@sherpamanagement.se om du vill komma med på utskickslistan redan nu.
 

Nyhetsarkiv

Länkar

-

Senaste nyheter